KD backar i dag skulle de inte ens komma in i riksdagen om vi skall tro opinionssiffrorna. KD letar febrilt efter frågor som kan stärka deras politiska tilltro och existens, men famlar allt mer i dunkelt mörker. Nu skall kraften läggas på att jaga människor som behöver assistenter för att klara vardagen. Några fall visserligen kostsamma har uppmärksammats och det föranleder Maria Larsson att gå ut stort – nu skall det bli stopp på fusket.
Så här skriver Maria Larsson i Expressen ”Under hösten 2010 framkom uppgifter om fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom personlig assistans. Regeringen tillsatte en utredning som gick igenom kända och dokumenterade ärenden. Utredningen visade hur bedrägerier och fusk genomförs. Anslaget för den statliga assistansersättningen har ökat från cirka fyra miljarder kronor då reformen infördes år 1994 till 21 miljarder för år 2012. Fusk och missbruk står enligt utredningen, även lågt räknat, för betydande belopp. För assistansinsatsens legitimitet är det därför viktigt att genomföra åtgärder för att motverka fusk och felaktigheter. I dag beslutar därför regeringen om en lagrådsremiss med förslag för att förhindra detta. Regeringens förslag ska dock inte påverka grunden för LSS eller insatsernas innehåll. Syftet är att förbättra möjligheterna till kontroll, uppföljning, effektivare handläggning och utökat myndighetssamarbete.
Får väl gratulera till ett fantastiskt initiativ som skett under rekordfart. Sällan har en lagrådsremiss ramlat igenom byråkratin som den här. Skyndsamhet användes när man skulle utreda, lagstifta för ersättning till vanvårdade i den sociala barnavården, det tog nästa sex månader att sy ihop ett lagförslag som delvis redan var klart om ersättning, man hinner inte ta beslutet innan sommaren utan först i september.
Vågar jag här säga att det självklart är skillnad när staten känner sig skinnad på pengar jämfört med att betala ut. För så är det, staten värnar alltid om sin säkerhet för medborgarens. Det är inte omtanke om de handikappade eller behövande som styr Maria Larsson även om hon vill påskina det, utan direktiv från högre håll och annan partifärg som kräver rättning i leden. Den rättningen var inte lika viktig för vanvårdsgruppen, den går att dra ut på.
Carl Lidbom skojades friskt om i den äldre socialdemokratin över att han snickrade lagar över ett par dygn, inte riktigt sant men han lyckades med bedriften att driva lagstiftning i turbofart, Maria Larsson har lärt sig, lagar som skyddar staten skall hanteras skyndsamt.
Ersättningslagen för gruppen 1920-1980 har jag tidigare kommenterat i min blogg och inte minst lyft fram att efter 1980 har vi ingen vanvård i Sverige. Klart vi har, Maria Larsson skall jag räkna upp några fall för dig men du får säkerligen åtskilliga skickade som hamnar i diariepärmen utan åtgärd.
I Barnskyddsutredningen föreslås förbättrad rättssäkerhet för placerade barn idag, trots detta saknar minst 400 barn som är placerade i familjehem och varit så små då de placerats att de fått hela sin anknytning hos familjehemmet allt rättslig trygghet. Det finns ingen lag som reglerar de här barnens rättigheter, mer än föråldrad och utnött SOL/LVU lagstiftning. Barnkonventionens krav saknas helt.
Maria Larsson har fortfarande inte tagit tag i kommunernas ansvar gentemot placerade barn och ungdomar, så tillvida att de inte kan driva rättsliga processer mot kommunerna i fall där de blivit kränkta. Ungdomar kan heller inte driva krav mot SIS-institutionerna som fortsätter att använda kränkande behandling av barn och ungdomar.
Maria Larsson har inte tagit initiativ till att skapa en motsvarande lag som den som gör att Barn och Elevombudsmannen framgångsrikt kan driva ärenden för barn och ungdom som det här ”Två små barn, 14 och 16 månader gamla, kränktes så allvarligt på en förskola i Solna att de nu får 50.000 kronor vardera i skadestånd. Bland kränkningarna som anmälts märks ett hårt slag i rumpan och att ett av barnen tvingades sitta kvar i sin stol vid matbordet tills hon kräktes. Den anmälda personalen arbetar inte kvar på förskolan.”
Du sa när Vanvårdsutredningen pågick att det här inte fick hända igen, samma sa Talmannen i Stadshuset, men för att nå nolltollerans krävs mer än vackra tal, utredningar och lapptäcke. Det kräver lagstiftning och rättssäkerhet något som helt saknas.
KD kunde gjort barnfrågorna till en portalfråga inom partiet genom att driva inte bara ersättningsfrågan för oss äldre utan också gruppen efter 1980, KD kunde levt högt på att bli det första parti som värnar om rättssäkerheten för barn och ungdomar och även utsatt föräldrar. Ni kanske inte fått igenom allt, men ni hade kunnat visa på ett ärligt engagemang och pekat på övriga medpartiers ointresse ifrågor som berör något så väljarmässig ointressant som omhändertagna barn och utsatt föräldrar.
I stället jagar ni fusk inom assistansverksamheten, ungefär som när i jagade sk försäkringsfuskare inom försäkringskassan, ett kalas som kostade mer än vad fusket kostade. Ni kunde tagit tag i debatten kring sk konsultunderstödda familjehem, där det finns en juridiskt grå zon om ansvar. Fallet Donia i Simrishamn är ett exempel på detta.
Ni förtjänar ramla ur riksdagen problemet är bara om det finns något parti som är intresserade av barn och ungdomar som befinner sig i samhällets sk vård.
Ingår du i gruppen som blivit vanvårdad efter 1980 skriv då på den här sidan
Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN,SVT,TV4 Nyheterna Alliansfritt Sverige, Newsmill kulturbloggen,
RosenRasande 